Framgång mot Estland i Europadomstolen

Uncategorized

I dag har Europadomstolen meddelat dom i ett mål mot Estland (Liblik m.fl. mot Estland) där advokat Percy Bratt, biträdd av biträdande jurist Joakim Lundqvist, varit ombud för tre klagande.

 

Europadomstolen fastställer i domen att den estniska staten har kränkt våra klienters respektive rätt till respekt för privatliv och korrespondens enligt art. 8 Europakonventionen, eftersom de blivit föremål för hemlig avlyssning i strid med lag.

 

Det har varit en lång process, där våra klienter efter att ha gått ända till Estlands högsta domstol – utan att få gottgörelse – blev tvungna att gå till Europadomstolen för att hävda sina rättigheter. I och med Europadomstolens dom har våra klienter äntligen fått upprättelse för den estniska statens rättsstridiga intrång i deras rätt till respekt för privatliv och korrespondens.

Vi går till Europadomstolen

Uncategorized

Advokat Percy Bratt och biträdande jurist Joakim Lundqvist har under gårdagen ingivit ett klagomål till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Fallet rör en privatperson som på grund av en bristfällig och lagstridig domstolsprövning fråntagits sin egendom, i strid med både rätten till respekt för egendom och rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen.

 

Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling har specialkompetens inom mänskliga rättigheter och en omfattande erfarenhet av processer vid Europadomstolen. Nu inväntar vi att vår klient ska få upprättelse för de konventionskränkningar den svenska staten begått.

“Det dolda rättighetsskyddet – Inneboende processuella rättigheter och skyldigheter i artikel 8 i Europakonventionen” – Joakim Lundqvist (ERT nr 4/2018)

Uncategorized

Europarättslig tidskrift har i sitt senaste nummer (ERT nr 4/2018) publicerat en artikel författad av biträdande jurist Joakim Lundqvist. Artikeln “Det dolda rättighetsskyddet – Inneboende processuella rättigheter och skyldigheter i artikel 8 i Europakonventionen” behandlar de processuella rättigheter som följer av art. 8 Europakonventionen trots att de inte uttryckligen framgår av konventionstexten.

 

Existensen av “inneboende” processuella rättigheter i art. 8 Europakonventionen är inte ett nytt fenomen, men den processuella dimensionen av art. 8 har ofta blivit förbisedd. Syftet med artikel är därför att behandla de inneboende processuella rättigheternas innebörd och påverkan på artikelns rättighetsskydd, för att underlätta tolkningen av och öka medvetenheten om enskildas rättigheter – samt konventionsstaters korresponderande skyldigheter – som följer av dessa.

“Vilken gräns är det egentligen som är nådd?” – Percy Bratt och Agneta Pleijel (DN 2015-12-17)

Uncategorized

 

 

Agneta Pleijel och BFH:s Percy Bratt bidrar till diskussionen om behovet av ökade gränskontroller och pekar på vikten av att föra ett moraliskt resonemang i debatten.

 

 

Vi talar om moralen, eller omoralen, i att genom drastiska åtgärder stoppa människor från att komma hit för att söka lagligt skydd. Vi har svårt att förena det med den liberala rättsstatens normer och människosyn. Vi ser att EU-länderna, ännu med undantag för Tyskland men nu också Sverige, är i färd med att överge en av sina viktigaste demokratiska grundpelare, asylrätten. Låt oss hoppas att det ändras.

Här kunde man anställa ett tankeexperiment. Tänk om Sverige, efter det att nazisternas börjat likvidera judar, i stället för att aktivt stoppa judiska flyktingar från Tyskland hade öppnat sina gränser för dem, samtidigt som övriga länders gränser förblev stängda. När borde vi då ha satt stopp? Vid några hundratusen judiska flyktingar, och hänvisa resten till koncentrationsläger och utrotning? Ett större antal, eller ett mindre?

Skillnaden är att Sverige nu, i motsats till då, inte står inför risken att överfallas av en totalitär krigsmakt. Det är troligt att många blir provocerade av jämförelsen, men är det inte den sortens frågor vi måste ställa? Det här är en så viktig moralisk diskussion att den måste föras överallt, på samhällets alla nivåer. Och så realistiskt som möjligt; efter terrängen.

 

 

Processed with VSCOcam with g3 preset

 

 

Hela artikeln går att läsa här:

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/vilken-grans-ar-det-egentligen-som-ar-nadd/

 

8 miljoner i skadestånd i cardsharingmål

Uncategorized

Södertörns tingsrätt meddelade idag dom i ett mål om brott mot avkodningslagen, sk. Cardsharing. Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling var ombud för målsägandebolagen och biträdde åtalet. Tingsrätten dömde den tilltalade till villkorlig dom och 180 dagsböter samt till att betala sammanlagt ca 8 miljoner kronor i skadestånd till målsägandebolagen.

Hovrättsdom i cardsharingmål

Okategoriserad

Svea hovrätt meddelade idag dom i ett mål om brott mot avkodningslagen, sk. cardsharing. Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling var ombud för målsägandebolagen och biträdde åtalet samt förde målsägandebolagens skadeståndstalan.

Den tilltalade dömdes för brott mot avkodningslagen under två brottsperioder, till fängelse i ett år och tre månader, och förpliktades att utge skadestånd till målsägandebolagen med totalt cirka 21,5 miljoner kronor.

Svea hovrätts dom är den första överrättsdomen efter Högsta domstolens dom av den 20 november 2013 i mål T 6015-11, som gällde beräkningen av skälig ersättning enligt 9 § avkodningslagen. Svea hovrätt utvecklade genom sin dom den princip som fastslagits genom Högsta domstolens dom, att den skäliga ersättningen ska beräknas med utgångspunkt i målsägandebolagens abonnemangsavgifter. Därtill fastslog hovrätten att en uppskattning av det genomsnittliga antalet användare i nätverket under brottstiden, med utgångspunkt i nätverkets konfigurationsfiler, ska läggas till grund för beräkningen av den skäliga ersättningen.

Svea hovrätt uttalade även att skälig ersättning enligt 9 § avkodningslagen enbart ersätter målsägandebolens förlorade abonnemangsintäkter avseende kunderna i nätverket. Övriga skadetyper ska ersättas genom ersättningsposten ersättning för ytterligare ekonomisk skada i 9 § avkodningslagen. Hovrätten konstaterar med utgångspunkt i den av målsägandebolagen framlagda bevisningen att cardsharing leder till en rad andra skadeverkningar utöver att kunderna i cardsharingnätverket inte betalar abonnemangsavgifter till bolagen. Hovrätten konstaterar vidare att det inte är rimligt att kräva att målsägandebolagen ska presentera ytterligare bevisning om exakt hur stor den ytterligare ekonomiska skadan är. Skadan ska därför enligt hovrätten uppskattas jämlikt 35:5 § RB och ta sin utgångspunkt i nätverkets storlek. I det aktuella fallet fann hovrätten att ersättningen för ytterligare skada skulle uppskattas till 1/10 av den skäliga ersättningen.