Nyheter

2022-09-15

Dagens Juridik 2022-09-15
 
När det gäller mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen har den svenska staten hög svansföring internationellt. Vi drar oss inte för att berömma oss själva och kritisera andra länder. Det finns dock anledning att ifrågasätta självbilden. De senaste tio åren har Europadomstolen fällt Sverige för att ha brutit mot rätten till en rättvis rättegång vid flertalet tillfällen. Vi menar att Sverige snart kommer att fällas ytterligare en gång.
 
Ett av de mest uppmärksammade brottmålen i Sverige de senaste fem åren är det så kallade Allra-målet. Allra var ett aktiebolag verksamt inom den svenska premie­pensionsmarknaden, ett internationellt uppmärksammat och ännu i dag politiskt omdiskuterat pensionssystem vilket infördes på 1990-talet som en del i hanteringen av Sveriges krisande statsfinanser.
 
Förra året dömdes företrädare för Allra av hovrätten för brott med koppling till köp av vissa värdepapper. De hade tidigare frikänts av tingsrätten på alla punkter, vilket möttes med indignation från många opinionsbildare. Uppmärksamheten underblåstes av den politiska konflikten kring pensionssystemet som sådant.
 
Den av Allras företrädare som blivit mest omskriven är bolagets dåvarande vd, Alexander Ernstberger. Han dömdes av hovrätten till sex års fängelse och att betala hundratals miljoner i skadestånd för grov trolöshet mot huvudman samt grov mutbrottslighet.
 
Hovrättens dom framstod sannolikt som rimlig för de flesta. En närmast entydig mediebild var, och är alltjämt, att Alexander Ernstberger och medtilltalade genom olika smarta transaktioner blåst pensionsspararna på svindlande belopp. När vi blev tillfrågade att granska domen utifrån ett människorättsligt perspektiv ställde vi oss därför först frågande. På vilket sätt kan mänskliga rättigheter aktualiseras i detta sammanhang?
 
När vi granskade målet närmare framträdde dock en helt annan bild. Utöver att köpet av de aktuella värdepapperna faktiskt hade resulterat i en vinst för pensionsspararna på drygt 100 miljoner kronor, vilar den fällande domen på en prövning som i helt grundläggande avseenden strider mot kraven på en rättvis rättegång i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
 
För att en person som anklagas för brott ska kunna försvara sig måste den först och främst veta vad den är anklagad för. För det andra måste den anklagade få del av all bevisning som myndigheterna innehar. För det tredje måste domstolen som prövar anklagelsen beakta de invändningar som den anklagade gör och ge tillräckliga skäl för det avgörande som domstolen kommer till, samt basera avgörandet på korrekta sakuppgifter.
 
I Allra-målet har hovrätten brutit mot samtliga av dessa grundläggande rättssäkerhetskrav och därmed allvarligt kränkt Alexander Ernstbergers rätt till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen.
 
För det första åtalades Alexander Ernstberger för att ha fattat beslut om köp av värdepapper för pensionsspararnas pengar till ett överpris på minst 138 miljoner kronor och för att själv ha tillgodogjort sig en betydande del av detta belopp. Han åberopade tung bevisning som tillbakavisade påståendet om överpris. Hovrätten fällde honom dock för något helt annat än det som angavs i åtalet om överpris, nämligen att han skulle ha låtit beslutet om köp av de aktuella värdepapperna ”bero av” om han och en annan av Allras företrädare fick sälja vissa aktier i ett annat bolag. Detta kom som en total överraskning i hovrätten och Alexander Ernstberger hade ingen möjlighet att försvara sig mot påståendet.
 
För det andra avgjorde hovrätten målet trots att Alexander Ernstberger inte hade fått del av den utredning som bedrivits av Pensionsmyndigheten, detta trots att han enligt en dom i ett parallellt mål hade rätt att få del av den. Utredningen, som Alexander Ernstberger fortfarande inte har fått del av, innehåller dessutom sannolikt material som visar att han är oskyldig. Pensionsmyndighetens egna ombud har uttalat att det skulle ge Alexander Ernstberger ”säregna processuella fördelar” om han skulle få del av materialet.
 
För det tredje har hovrätten i sin fällande dom inte beaktat de betydande invändningar och den omfattande bevisning som Alexander Ernstberger framställt mot åtalet. Vidare har hovrätten i avgörande delar av målet, exempelvis när det gäller uppsåt, underlåtit att presentera skäl för sina slutsatser. Dessutom vilar domen i avgörande delar på felaktiga sakuppgifter om när dokument upprättats och avtal ingåtts, samt vilka avtal som överhuvudtaget har ingåtts.
 
Vid en prövning som uppfyller kraven som följer av rätten till en rättvis rättegång skulle Alexander Ernstberger aldrig ha dömts för brott. Alexander Ernstberger måste därför få en ny prövning som respekterar hans grundläggande mänskliga rättigheter. Mot denna bakgrund har vi givit in ett klagomål mot Sverige till Europadomstolen angående de allvarliga kränkningarna av hans rätt till en rättvis rättegång.
 
Europadomstolens granskning är viktig också i ett vidare perspektiv. Om Sverige ska kunna bibehålla sin stolta självbild som rättsstat i framkant, krävs att den svenska staten tar tag i de rättssäkerhetsproblem som på senare år har uppdagats – och att i förevarande fall visa att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras även i stora och uppmärksammade mål.
 

Advokat Percy Bratt
 
Advokat Joakim Lundqvist
 
——
 
Percy Bratt är advokat och tilldelades 2020 Sveriges Advokatsamfunds pris för framstående insatser inom advokatyrket. Han blev då bland annat beskriven som att han personifierar vikten och värdet av den demokratiska rättsstaten. Percy arbetar särskilt med människorättsfrågor och har varit ombud i uppmärksammade mål där Sverige samt Estland har fällts av Europadomstolen. Han är ordförande i Rättsfonden och tidigare ordförande i Civil Rights Defenders.
 
Joakim Lundqvist är advokat och styrelseledamot i Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Han har en särskild kompetens på det människorättsliga området och har bland annat varit delaktig i ett uppmärksammat mål där Estland fälldes av Europadomstolen.